It feels like I´m a free fallin..
2012-07-16-15:23:00 - Kategori:Lisa/ 0 Kommentarer
Just nu vet jag inte vad jag ska säga, jag är kluven.
Vad gör man när man saknar någon så mycket att man bara vill sätta sig ner och gråta? Vad gör man om man ångrar ett beslut som man förut tyckte verkade helt rätt?
Jag vet inte.
För varje dag som går saknar jag honom mer och mer, ni vet väl såklart vem jag pratar om.
-Jo Bobbo.
Ängeln som gav mig ett liv fyllt av skratt och som jag var så lycklig med, min svarta fågel som jag ofta sa till honom, för det var han verkligen. Han hade brett ut sina vingar och fått mig att hoppas, fått mig att längta efter dagarna med honom, fått mig att satsa ALLT jag hade för att våga säga till dom som trycker ner andra, fått mig att bli en bättre människa.
Och sedan tog jag beslutet att sluta som medryttare på honom efter ett år vid hans sida, var det rätt beslut?
Jag vet inte, jag vet ingenting..
Jag kände mig inte för lång till en början, men allteftersom jag satt där, med ett leende på läpparna och började titta på andra delar av bilden. Innan hade jag bara sett hans utstrålning, nu såg jag helt plötsligt en ryttare på hans rygg, en ryttare som såg för lång ut, men en ryttare som älskade honom.
Jag ångrar mig varje dag, men samtidigt vet jag att innerst inne står jag fast med mitt beslut, att det var det bästa, att vår tid skulle sluta här och nu, när vi båda mådde som bäst.
Så, jag skulle vara lite nyfiken på vad ni tycker, ingenting kommer ändras, gjort är gjort, jag skulle bara vilja veta vad ni tycker. Ser jag för lång ut, ja/nej?
/Lisa
Kommentarer
Trackback
