Nej det tror jag faktiskt inte, man mår till och med bra av att i vissa lägen dela med sig av sin sorg, även fast man oftast inte vet om det. Jag var vääldgt ledsen efter att jag bestämt mig för att sluta rida Bobbo och räknade mig till att det bara var några få gånger kvar med honom men när jag sedan pratade med mamma, pappa, Sandra och några till om det så förändrades det. Jag blev då istället sjukt tacksam att jag hade fått chansen att vara medryttare på honom och började tänka på alla fantastiska minnen vi har tillsammans istället för att det snart var över, så för mig hjälpte det. MEN, jag vet att för vissa är det så att man inte vill prata om det, och det måste man respektera, men somsagt, ibland hjälper det att ta upp det ämnet, tårarna får rinna och man får prata av sig om det, just give it a try.

/Lisa